Basbeloppen höjs, vad innebär det?

Många belopp inom försäkringar och pensioner styrs av basbeloppens storlek, vi närmar oss ett nytt årsskifte och det betyder också nya basbelopp.

Inkomstbasbeloppet höjs ca 4 % och prisbasbeloppet höjs ca 1,5 % och det är större höjningar än på länge, även KPI (Konsumentprisindex) höjs kraftigt: 2,5 %. Väldigt många delar inom pensions- och försäkringsområdet är kopplade till basbeloppen och därför påverkas dessa relativt mycket vid just detta årsskiftet. En effekt av KPI-ökningen är att pensionsutbetalningarna från de som har ITP2 kommer att höjas ca 2,5 % 1 januari. Även de som ännu inte gått i pension kommer att få sina intjänade ITP2-pensioner uppräknade med 2,5 %. En annan effekt är som sagt att det kommer att krävas en lönehöjning för att t ex få fullt intjänande av allmän pension och likaså i de flesta företags pensionsplaner.

Varje år fastställer regeringen det nya prisbasbelopp och inkomstbasbelopp, som ska gälla från den 1 januari. Prisbasbeloppet följer den allmänna prisutvecklingen medan inkomstbasbeloppet följer den allmänna inkomstutvecklingen i Sverige. Prisbasbeloppet för 2022 är beräknat till 48 300 kr, 700 kr högre än prisbasbeloppet för 2021 som är 47 600 kr. Det är en förhållandevis stor ökning, jämfört med prisbasbeloppet för 2021 som bara ökade med 300 kr från 2020.

Det betyder bl a att det krävs högre löner för att behålla samma förmånsnivåer som innan årsskiftet.